Sparkvot spara

I takt med att börsen har fortsatt att utvecklas positivt så har termen sparkvot har blivit mer och mer använd på sociala medier såsom twitter, facebook och på bloggar de senaste åren. Men vad betyder egentligen sparkvot? För att göra det så enkelt som möjligt så är det helt enkelt andelen av din inkomst som inte används för konsumtion.

Sparkvot spara

Med andra ord så är det andelen du lägger undan till ditt sparande varje månad dividerat med din nettoinkomst. Observera att det handlar om nettoinkomst så att du inte utgår ifrån bruttolönen (lön innan skatt), för då visar sparkvoten fel. Jag brukar även enbart utgå ifrån inkomst av tjänst, alltså min inkomst från mitt jobb och inte kapitalinkomster såsom utdelningar, räntor och annat som kan fluktuera en hel del över tid.

Exempel
Avsättning till sparande 3 000 kr
Nettoinkomst 22 814 kr (månadslön 30 000 kr – skatt 7 186 kr)
3 000 kr / 22 814 kr = 13% sparkvot


Vad är en rimlig sparkvot?

En tumregler som alla pratar om är att man ska lägga undan 10% till sparande varje månad. Alltså om du har en nettoinkomst på 20 000kr så ska du lägga undan 2 000 kr av det till ditt sparande. Jag upplever att 10% räcker långt och väl för många av oss som vill spara för att säkra både vår egen och vår familjs framtid. Men vill du gå ner och jobba deltid flera år innan pensionen och spendera mer tid med din familj så kan det vara läge och se om du kan få till en något högre sparkvot. Om du redan under tidig ålder börjar lägga undan 10% varje månad tills du går i pension så kommer du definitivt ha en bra summa pengar som hjälper dig i vardagen när din pension börjar ticka in. Jag vet att det är svårt för många av er att bara spara 5% varje månad och att säga att ni borde öka sparkvoten till över 10% låter som en omöjlighet. Kostnaderna fortsätter ju att komma varje månad och de måste fortfarande betalas för att ni ska kunna leva. Känn ingen press att ni måste upp till över 10% sparande direkt utan ser det som en utmaning att hitta delar att spara in på i vardagen som sakta men säkert kan få er upp över den magiska gränsen. 

Om ni inte är en sparnörd som mig så räcker det gott och väl att nå 10% i sparkvot och hålla den nivån. Då kommer ni får en fin guldkant på vardagen längre fram i livet utan att behöva vara för orolig hur ni kommer klara er när ni går i pension. Men för er som är lite nördigare och vill sluta jobba tidigare så se det som en utmaning att leta fram var ni kan kapa ett par hundra kronor i utgifter samtidigt som ni letar efter sätt ni kan öka er inkomst.


Exempel på när ni kan leva på kapitalet ni har sparat
Spara 75 procent av lönen – så kan du sluta jobba efter 7 år
Spara 50 procent av lönen – så kan du sluta jobba efter 15 år
Spara 25 procent av lönen – så kan du sluta jobba efter 24 år

Olika beräkningar på sparkvot

Det finns olika vis man kan beräkna sin sparkvot, vissa väljer att inte ta med amortering, utdelningar från aktier, räntor, barnbidrag etc. För att göra det så simpelt som möjligt så utgår jag alltid från min inkomst från tjänst och sedan allt som jag anser som sparande. T.ex. så har jag ett bostadslån som jag amorterar på varje månad och det är enligt mig ett sparande. Detta är pengar som jag lägger undan så att varje månad blir min bostad “värd mera” för mig då jag äger en större och större andel av den efter varje amortering (banken är tyvärr fortfarande den som äger den största andelen). Jag tar upp all amortering jag gör varje månad och den kan även innehålla CSN, billån och andra delar så jag gör ingen skillnad på var lånet avser utan all amortering för mig är indirekt sparande. Jag gör detta eftersom jag tänker att den dagen när jag inte längre har CSN-lån eller de andra delarna kvar så kommer den summan att varje månad istället gå till mitt sparande. Jag tar däremot inte med arbetsgivarens avsättning till pension, både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt annan eventuell extra avsättning. Så min beräkning av min sparkvot består alltså av “mitt sparande + all typ av amortering / nettoinkomst”

En del förespråkar att inte ta med amortering av alla lån då de inte ser det som ett direkt sparande då det inte ökar ditt sparande som du har, utan enbart minskar dina lån. De brukar ofta benämna det som “sparkvot utan amortering” för att göra beräkningen mer rättvist. Ni får använda vilken typ av beräkning som ni vill, det viktigaste är att ni förstår vad det är som ingår i den och att den får er att känna ett driv av att öka sparkvoten ännu mer!

Utveckling av din portfölj

Tips på hur du kan höja sparkvoten över tid

Ett av de bästa och simplaste tipsen som finns att öka sin sparkvot över tid är att sätta av all ökning av din inkomst till extra sparande! Om du i dagsläget får ut en nettolön på 20 000kr och du får en nettolöneförhöjning på ytterligare 500 kr. Säg att du i dagsläget har en bra ekonomi, du sätter redan undan pengar till sparande, du köper dina kläder som du vill ha, du reser iväg någon gång under året och du träffar dina vänner ute på stan för en AW eller två i månaden. Hur mycket mer lycka ger 500 kr till dig egentligen? Behöver du verkligen de där nya byxorna för 500 kr eller de där extra uteluncherna? Du klarade ju dig utan det innan du hade den här 500-lappen. 

Tipset är alltså att för varje gång som du ökar din inkomst med X kr så sätt av hela den summan till extra sparande. Gör du detta under flera år framåt så kommer du se en fin ökningar av sparkvoten som ju mynnar ut i en större förmögenhet för dig i slutändan. Är det så att det tar emot att lägga undan hela din hårt införskaffade löneförhöjning så säg att du delar på det. Istället för att du lägger undan hela 500-lappen så säg att du lägger undan 250 kr. Detta gör att du har en sparkvot på 50% (!) på din löneförhöjning. Det är inte så dumt det heller!

Hittat något du gillar? Dela med knapparna nedan.