Olika kontotyper

Många av oss får vår lön utbetalad till vårt lönekonto varje månad i någon av storbankerna. De här kontot ger sällsynt någon typ av ränta till ens innehavare. För att kunna få någon typ av ränta på sina pengar så brukar många banker erbjuda olika typer av räntekonto som alternativ till lönekontot. Storbankernas räntor brukar vara ganska låga men i gengäld mycket säkrare om vi jämför med de nya nischbankerna. Om det är pengar som du för tillfället inte behöver så finns det ingen anledning att ha kvar dem på sitt lönekonto. Dessutom så är ofta ens kontokort kopplade till det här kontot vilket gör att du om du råkar tappa din plånbok så riskera du att förlora mer pengar än nödvändigt om olyckan är framme. Ett tips är att ha pengarna som du inte just nu behöver på att separat konto och vid behov föra över pengar från det kontot till lönekontot. På det här viset så är risken mindre om du förlorar din plånbok samt att du får bättre kontroll av utflödet av pengar från kontot. Om du hela tiden har en stor summa pengar på ditt lönekonto så är det svårare att hålla koll på hur mycket pengar som du spendera under månaden. Om du däremot för över pengar när kontot börjar sina, någon gång under månaden, så har du bättre kontroll på hur mycket pengar du har spendera under månaden och kan då justera dina utgifter. 

Vilka olika typer av räntekonto finns det då?

 

Räntekonto utan bindningstid

Ett räntekonto kan erbjuda en viss ränta utan att ha någon typ av bindningstid. Dvs. att du kan ta ut och sätt in pengar när som helst utan att det är någon fördröjning. Ett sådant här konto brukar ge en lägre ränta än andra alternativ som har någon typ av bindningstid kopplat till sig. Är det pengar du som kommer behöva under en nära framtid så är det att rekommendera att ha den summan på ett sådan här konto för att snabbt komma åt dem när de behövs.

Räntekonto med bindningstid

Ett räntekonto med bindningstid innebär att du låser upp dina pengar under X antal månader eller år på institutet. Vanliga tider är 3 månader, 6 månader, 12 månader eller 24 månader. För att tillgodoräkna sig hela räntan på dessa konton så måste pengarna vara kvar hela bindningstiden ut. I vissa fall kan du ta ut pengarna innan bindningstiden löper ut men det kan innebära att du får betala en avgift för att få ut pengarna. Om du ser att du inte har användning av pengar under, säg 6 månader, så är det ett bra alternativ att sätta in dem på ett räntekonto som har 6 månaders bindningstid. Men i så fall måste du vara säker på att du verkligen inte kommer behöva pengar under den här perioden. 

 

I princip alla banker erbjuder olika former av räntekonto till sina kunder men räntorna kan skilja sig markant åt. Finns det konto på din bank som erbjuder högre ränte än vad du för närvarande ha så byt genast till ett sådant konto, så länge det inte förekommer några avgifter eller bindningstider som du behöver ha med i beräkningarna.

konto med ränta

Insättningsgaranti.

 

Det är mycket viktigt att hålla koll på om kontot innefattas av en så kallad insättningsgaranti. Om aktören erbjuder en väldigt bra ränta som låter för bra för att vara sann, så brukar det vanligtvis inte omfattas av insättningsgarantin. Insättningsgarantin är ett skydd för dina pengar hos en bank, kreditföretag eller värdepappersbolag och det innebär att du får ersättning av staten om det institutet där du har dina pengar går i konkurs. Insättningsgarantin skyddar ett kapital upp till 950 000kr per person och per institut. Om du t.ex. har pengar i två olika banker som har insättningsgaranti så har du skydd på 1.900 000kr totalt (950 000kr x2).

Investeringsparkonto - ISK

Schablonbeskattas.

Investeringssparkonto, ISK, är en relativt ny sparform som infördes av riksdagen 2012. Den här sparformen gör det lättare för privatpersoner att spara i bland annat aktier, fonder, obligationer etc. genom att man slipper deklarera varje affär som gjorts under året. Vanligtvis så utgår det en vinstskatt när man säljer en fond/aktier med vinst, vilket i normalfallet ligger på 30%. Om man däremot har sina fonder i ett ISK så betalar man ingen vinstskatt vid en försäljning utan istället så dras en årlig skatt på ditt totala belopp på ditt konto. Den här skatten utgår ifrån statslåneräntan plus en procentenhet (sedan 1 januari 2018).

På ett ISK så får du inte gör avdrag för förluster, avgifter och andra utgifter utan skatten utgår varesig dig har tjänat pengar eller har gått med förlust. I gengäld så betalar du inte 30% skatt på utdelningar, vinster eller annan avkastning du fått under året.

Om du är ny till sparande i aktier, fonder och andra instrument så är det att rekommendera att använda sig av ISK då det inte ställer krav på att ha koll på sina affärer för att kunna göra avdrag i deklarationen. Många banker och mäklare erbjuder nu för tiden ISK kostnadsfritt till sina kunder. Däremot så kan det förekomma stora skillnader på courtageavgifter mellan de olika aktörerna. Generellt så är internetmäklarna som exempelvis Avanza, Nordnet, Aktieinvest och Degiro billiga alternativ.

På senare tiden så har även storbankerna börjat sänka sitt courtage för att konkurrera med internetmäklarna. Däribland så är Nordea först ut genom att sänka sina courtageavgifter till den lägsta på marknaden om man vill handla aktier på Stockholmsbörsen.

ISK

Depåkonto

Depå konto

Ett depåkonto är som det låter ett typ av konto där du kan handla aktier, fonder etc. med. Det fungerar likadant som ett ISK när det gäller köp och försäljning av aktier och fonder. Den stora skillnaden är att om du gör en vinst när du avyttrar dem så utgår en skatt på 30% på vinsten och direktavkastingen. Om du har ett depå så behöver du också deklarera varje affär du gjort under året i din deklaration på en K4-blankett. Om du gör flertalet affärer under året så kan detta medför en del jobb när deklarationstiden närmar sig.

När är det då mer lämpligt att använda sig av ISK eller ett depåkonto?

För att försöka göra det tydligt så tänkte jag ge er ett räkneexempel på när det är mer fördelaktigt;

Det har sedan den 1 januari 2018 kommit nya regler hur schablonintäkten beräknas på ett ISK. De nya reglerna säger att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med en procentenhet (tidigare 0,75 procentenheter). Den 30 november 2017 så låg statslåneräntan på 0,49 procent vilket innebär att schablonintäkten blir 1,49 procent av kapitalunderlaget.

På 1,49 procent så betalar vi sedan skatt på kapitalinkomst vilket just nu ligger på 30 procent. Detta blir i slutändan en skatt på 0,447 procent (30 procent av 1,49 procent = 0,447 procent) på kapitalunderlaget.

Detta betyder alltså att det i dagsläget är med fördelaktigt att ha sina pengar på ett ISK om du tror att du får en bättre avkastning än 1,49 procent. Observera dock att den här procenten ska betalas in varesig du gjort en vinst eller förlust på kapitalunderlaget. Observera också att statslåneräntan är på historiskt låg nivå vilket gör att schablonintäkten kommer ökas samtidigt som statslåneräntan ökar framöver.

Kapitalförsäkring

Kapitalförsäkring följer nästan samma principer som ISK men skillnaden att den nästan alltid innehåller något typ av försäkring och att dina aktier och fonder i kapitalförsäkringen inte ägs av dig utan av försäkringsbolaget.

 

Vanligtvis finns det tre försäkringarna som du kan välja mellan;

Fondförsäkring, du väljer mellan de fonder som försäkringsbolaget erbjuder.

Traditionell försäkring, försäkringsbolaget placerar dina pengar åt dig i en blandning av placeringsalterantiv. De brukar i det här fallet erbjuda någon typ av garanti att du får ett visst belopp när du senare får pengarna utbetalda.

Depåförsäkring, som i princip är likadant som ett ISK med en schablonavgift varje år som betalas in.

Kapital försäkring
Hittat något du gillar? Dela med knapparna nedan.